Dagens aktivitet (läs: utmaning) var att storhandla med lilla S. Detta måste ses som en bedrift eftersom vår bebbe (hur länge är man bebis egentligen?) utvecklats till en överaktiv upptäcksknarkande galning som frustrerad över livets begränsningar kastar sig med huvudet före i och ur alla situationer, inklusive barnstol, bord, trappor och kundvagnar. Vi överlevde i alla fall, ännu en gång, ännu en dag. Gud beskydde vårt barn (man är nog ingen bebis längre när man har sådana färdigheter?!) Beskydda våra barn förstås men tack och lov utmanar kära W inte ödet på samma idoga vis som sin yngre syster.

Har släppt iväg ännu ett gäng fullärda kortmakare:-) Trevligt har vi haft och kreativit och skaparglädje har flödat så pass att fikapauserna (nästan) fått stryka på foten. På måndag kör vi igång en ny kurs på dagtid, kl 13-15.30 tre måndagar framöver. Anmäl dig till Sensus Umeå.

Ikväll har jag tränat och blivit rusig av endorfiner, aaaaah vad det behövs med jämna mellanrum! Men det var inte på gymmet jag träffade Östen. Honom hittade jag i en undangömd låda i svärfars förråd härom sistens. En riktig skatt i mina ögon var dessa urklipp från 70-talets Året Runt: kändisar som klippdockor.

Ååh, dessa klippdockor, vad man lekte med dem! Klädde av och klädde på och klistrade på tjockare papper och klippte ut och lagade med tejp och bytte med kompisar och avundandes och stoltserade och klädde av och på igen. Jag fick förutom en rejäl nostalgikick en massa inspiration och idéer om vad detta kan bli av, vi får se när tiden finns. 

Så länge tänker jag bjuda er på några klippdockor i inläggen framöver. Först ut är Östen Warnerbring i randiga kalsonger!

"Blå anorack eller knallgul lumberjacka med lika glatt gula stövlar lyser upp i höstrusket."

Var på loppis och hittade några välbevarade Hemmets Veckotidning från 1963. Lill Lindfors käcka nuna på fronten.

Kolla in den här annonsen för Pommac. Visst ser hon modern och självständig ut, så ändamålsenligt avklädd också?!?



Återkommer snart med mer nostalgi. Nu sooooooooooooooova, natti natti.

Ni missade väl inte Solsidan i söndagskväll? (Kolla annars in tv4.play - sevärt) Ett av paren skulle gifta sig och allt som kunde gå fel gjorde det. En kort stund innan vigseln gick också brudens klänning sönder och hon fick gå uppför altargången iklädd en förskräcklig 80-talsblåsa i helt fel storlek. Avsnittet liknar de mardrömmar jag hade innnan mitt eget bröllop, fulla av missöden, stress och panik över fel frisyr, fel gäster och till och med fel karl vid altaret, haha! 

Fick beställning på en ny bröllopstavla, även denna med text av Nils Ferlin.


Så här går den, I Folkviseton av Nils Ferlin:
Kärleken kommer och kärleken går, ingen kan tyda dess lagar. Men dig vill jag följa i vinter och vår och alla mina levnadsdagar. Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt, och aldrig jag lämnar det åter. Min lycka är din, din lycka är min, och gråten är min när du gråter.


Bilderna till inlägget som försvann - det om min brors stundande bröllop och inbjudningskorten därtill - kommer efter en rasande folkstorm i repris=)

Efter ett digert gäng utkast (se nedan) landade designen i en enkel sammanskrivning av parets namn. Mina kalligrafipennor dammades av och fick göra jobbet. Papperet är ett akvarellpapper med lite struktur. Inlagan med själva inbjudningstexten är i transparent papper som kikar ram bakom en mönsterklippt kant. Papperssnöre i rosa, en av de färger de ska ha som tema på sitt bröllop. Hoppas att deras dag inte behöver kantas av annat än kärlek och vackra minnen...

Vår dator är en BIG MESS som behöver rehabilitering SNARAST! Finns det något fint behandlingshem för en lynnig, oförutsägbar, oerhör långsam och dåligt fungerande burk? I så fall lägger jag in den genast. Kanske mig själv också, för jag blir gaaalen. Någon som ska med? 

Ding dong, klockan är tolv och här är Lunchekot. Nyheterna går igång och fokus förflyttas till katastrofens Japan och oroshärden i Libyen och plötsligt får man ett annat perspektiv på sin snäva tillvaro här i lyxproblemens Sverige. Men det där bloggar andra bättre om än jag.

Fokusförflyttning ännu en gång: Helgen bjöd på en energiladdande fjällresa med slalomåkning, släktumgänge och varm choklad i solig snödriva.

Åkglädje från toppen!
 
Nypistat!


Benvila...


För tunga skor...


Här hemma har jag just gett bort en barntavla till en liten Gabriel som är son till en kompis i Stockholm:


Hoppas kunna blogga snart igen om datorn tillfrisknar... Ha det gott!

Så kom du då till oss... Våren? I dag är det fredag och den annalkande årstiden som så många av oss åtrår - och trodde oss se början på - har helt kommit av sig. Säkert fyra deci nysnö ligger och trycker på uppfarten. Tji fick vi.

Den äldsta och jag hade kvalitetsdag mor-dotter härom dagen. Pysslade, pratade, åkte buss (vilket crescendo för ett barn!) och shoppade. Jo, det funkade faktiskt att gå i affärer en stund, till och med handla lite. Detta tack vare den syntetgula slickepinne som dottern med gapande mun och stora ögon mottagit av busschauffören och som hon sedan avnjöt i andäktig tystnad de närmsta två timmarna!