Prinsessträsket
Prinsar och prinsessor! Jag har kämpat emot länge men insett att fyraåringens kamplusta är större än min. Det är prinsessor som gäller. Rosa tyllkjolar ska det vara, glittertights i februari och helst prinsesskrona av renaste guld(papper:). För att frångå den traditionella sagobilden av "passiva-prinsessan-utan-eget-liv-blir-glad-om-stora-starka-prinsen-vill-gifta-sig-med-henne" läser jag boken Så gör prinsessor för henne (läs mer om den här!). Jag har också skissat fram några coola prinsessor som signalerar attityd och självständighet.
-Här kommer jag! säger hon. I kavat (vilket kul ord!) uppsyn och grova kängor.
Lite spetsband har jag fäst i över- och underkant på kortet. Klart det ska vara spets också. Och rosa band - det är ju en tjej!
Här är ett annat kort med motiv av en tuff prinsessa med kronan på sned och ett alldeles eget slott. (Här kan hon rädda prinsen som blivit inlåst i ett av tornrummen!)
Watch out för 2000-talets prinsessor! De rockar!
Spring collection
Tänk att allt låter så mycket flashigare på engelska!
Här har jag i alla fall målat nya motiv i akvarell och gjort några nya kort i härliga färger inför våren...
Vallmo är väl en underbar blomma!
Håkan, lev!
Håkan, lev! skrev legenden Sara Lidman i pärmen på sin bok Hjortronlandet. Denna vill hon ge min man i gåva för att han hjälpt henne med en sak hemma i Missenträsk för många år sedan. De kärnfulla orden säger mer än vilka två ord som helst. Sätt in ditt eget namn och smaka på dem, de smakar kraftigt:)... Ett par andra kloka ord på samma "livstema" såg jag broderade på en kudde i en inredningsbutik för ett tag sedan. Jag köpte inte kudden men bar med mig orden i minnet och gjorde nu en tavla med akvarellmotiv och de livsbejakande meningarna.
Lite mer så kanske man skulle försöka göra. Släppa loss krafterna inom sig, fri från de hämningar som är så typiskt för oss vuxna. Och njuta lite mer av den kärlek som man (förhoppningsvis) har i sitt liv. Förresten, Sara Lidman bjöd på kalvdans med hjortronsylt i sitt kök den där dagen som maken aldrig glömmer. Han tyckte inte om den speciella smaken och våndades medan hon med förväntansfull blick fyllde på hans tallrik till brädden med ännu en portion. Han log, åt och tänkte Lev! Håkan; lev...
| Ändra redigerare |
|
|
Kloka ord om sömn
Har ni hört detta om Livets tre stadier;
Ett då man inte vill sova - men måste. Ett då man önskar att man fick sova - men inte hinner. Och ett då man har tid att sova men inte kan.
Denna tavla sätter jag upp i vårt sovrum som en påminnelse. Maken och jag konstaterar att vi otvivelaktigt befinner oss i det mittersta stadiet med små barn som hostar, drömmer och behöver kissa om nätterna... Barnen är naturligtvis i det första (är det läggdags nu - NEEEEJ!) medan mina föräldrar som är pensionärer säger sig närma sig det sista stadiet. Var befinner du dig?
Facebook å jag
Här hade jag tänkt skriva något om att mitt förhållande till Facebook är minst sagt kluvet. Att det definitivt har sina fördelar i form av förenklad kommunikation, men att jag kan fundera över vad statusuppdateringar som "Sprungit en 17 mils träningsrunda för femte gången den här veckan" och "Bakar cupcakes och myser ihjäl mig med mina perfekta barn" ger oss att läsa - och skriva. Dåligt samvete? Bekräftelse? Lust att träna, baka, mysa med barnen - eller bara dra täcket över huvudet?
Jag hade tänkt skriva att jag ibland funderat på att experimentera med statuset "Mår verkligen skit" en dag. Skulle folk ändå klicka Gilla och kommentera i stil med Asch då, trist för dig eller Jag med, höhö!? Eller om man skrev "Gått upp 10 kilo på grisfötter i jul" eller "Har inte duschat på tre veckor, är så deprimerad". Skulle facebook gå sönder då?
Jag hade tänkt skriva att jag ibland funderat på att experimentera med statuset "Mår verkligen skit" en dag. Skulle folk ändå klicka Gilla och kommentera i stil med Asch då, trist för dig eller Jag med, höhö!? Eller om man skrev "Gått upp 10 kilo på grisfötter i jul" eller "Har inte duschat på tre veckor, är så deprimerad". Skulle facebook gå sönder då?
Men det där var så neg och tråkigt så i stället skriver jag att HellaBellaDesign finns på Facebook nu! En av fördelarna med detta sociala medium är ju möjligheten att nå ut till många! Tack mina vänner och kunder som tittat på sidan, Gillat och delat med sig (jaha, där dög det, människan är komplex minsann!)
Klicka här så hittar du till sidan.
Läste någonstans att människor gärna går in på fb för att muntra upp sig - men att det nästan alltid har motsatt effekt i och med att vi nästan uteslutande matas med människors framgångshistorier. Det finns till och med någon studie som visar att man blir deprimerad av att spendera för mycket tid på sajten, eeh... Jag kanske skulle blocka mig själv, vid närmare eftertanke.
Alla hjärtan
Alla hjärtans dag på tisdag 14 februari, så just nu är det mycket kärlekskort som ska ut i butik. Alla hjärtans dag är enligt uppgift blomsterhandelns i särklass största försäljningsdag på året! Vi är rätt traditionella ändå...
En blomma som aldrig vissnar till någon man tycker om...
Eller en häsning som gör mottagen varm i själen - jag älskar dig.
Hur ofta säger vi allt det positiva vi tänker till en annan människa?
Klicka här om du vill se mina återförsäljare av dessa handgjorda kort.
Hjärtliga hälsningar!
Bekännelser från en sjukbädd
Hej från en kraxkråka med blåsvullna ögon och blodsprängda ögonvitor. Jag har en ögononfektion men ser ut som om jag varit i våldsamt slagsmål - och det har jag ju också - haft barnen hemma i en vecka från förskolan, hehe;)...
Barnen och jag har nu lagt alla pussel huset kunnat uppbringa, läst alla tusen sagor vi har i bokhyllan och lagt pärlplattor så vi skulle kunna tapetsera en hel vägg med dem. Vi har färglagt kossor och prinsessor i grälla färger, spelat aptrista snigelspelet 150 varv och länsat skåpen på gömda leksaker i hopp om att finna THE MAGIC THING som barnen kan roa sig med så mamma kan dricka te en stund i lugn och ro. Nu är jag lite less. Så att säga. För att inte säga barnen! Lilla S är mammig som aldrig förr vilket kan göra mamsen lite irriterad ibland. Förståndiga fyraåringen W säger för att trösta mamma:
-Jag tycker i alla fall mer om pappa!
En sådan tröst?!
Nu ska jag snyta mig lite till och dricka obehagligt ingefärsavkok och stoppa vitlökar i näsan så jag blir frisk någon gång. Återkommer. Tjohej.
Barnen och jag har nu lagt alla pussel huset kunnat uppbringa, läst alla tusen sagor vi har i bokhyllan och lagt pärlplattor så vi skulle kunna tapetsera en hel vägg med dem. Vi har färglagt kossor och prinsessor i grälla färger, spelat aptrista snigelspelet 150 varv och länsat skåpen på gömda leksaker i hopp om att finna THE MAGIC THING som barnen kan roa sig med så mamma kan dricka te en stund i lugn och ro. Nu är jag lite less. Så att säga. För att inte säga barnen! Lilla S är mammig som aldrig förr vilket kan göra mamsen lite irriterad ibland. Förståndiga fyraåringen W säger för att trösta mamma:
-Jag tycker i alla fall mer om pappa!
En sådan tröst?!
Nu ska jag snyta mig lite till och dricka obehagligt ingefärsavkok och stoppa vitlökar i näsan så jag blir frisk någon gång. Återkommer. Tjohej.
Gnu i kameran
Barnen har haft fotografering på dagis och kom hem med foton där de båda blev jättefina. Vilken gåta, hur gör de? När jag innan jul tänkte göra julkort med barnen på sökte jag igenom typ 2000 bilder av ungarna där INGET, jag menar INGET, var tillräckligt bra för att skickas ut i massupplagor till släkt och vänner. På en bild där S såg vanlig ut var W på väg ut ur bild och på den bild där W var bra, petade sig S i näsan med lerigt finger. Osv, osv. Visst är de alltid fina men jag förstår inte att jag inte får till att båda två står stilla och ler in i kameran. Det är i och för sig helt emot deras natur!
Kanske man skulle skicka ut ett sådant ändå? Eller ett sådant här, barnen grisar med chokladbollsmet i ett stökigt kök. Vardagscharm?
Nåväl, de fina fotona av barnen står nu i glas och ram på hallbyrån, bevakad av en skyddsängel (som jag tidigare gjort i keramik).
De svartvita fotona av barnen satte jag i vackra gamla ramar som placerades ut bland loppisfyndat glas och annat. Vårt bröllopsfoto sitter också i en fin gammal ram, jag älskar sådana.
Ljusstaken nedan är förresten ett av mina senare fynd, snygg blev den i stringhyllan från samma tidsepok.
Nåja, tillbaka till dagisfotograferingen.
-Hon hade en anka i kameran, förklarade W att de suttit stilla och skrattat vackert på dagisfotograferingen.
Aha, jag fattar, inför nästa års julkort som ska fotas hemmavid ska jag ladda med något ännu bättre i min kamera, vad sägs om en iller? Ett mårddjur? En fjällämmel eller rent av en gnu? Välj ni, barn.
Nytt i hall o kök
Vår hall har fått ett lyft! Min mor, som själv väver och även lär ut konsten att väva, har gjort denna trasmatta i svart, grått och vitt, på svart varp. Maken är överlycklig. Jo, det är sant!, han har saknat de värmande trasmattorna i vårt hem och slänger nu glatt ut de plastmattor som vilat på våra golv i några år.
-Är det här en flygande matta? undrade W och jag sa Ja, vi får väl se när vi kan ut och åka.
Mor väver gärna fler, men är i konstant behov av gamla påslakan och lakan. De får gärna vara välanvända, tvättade och i någon av dessa färger; svart, grått, beige, vitt. Har du gamla lakan kan du hojta till, så kan de fått nytt liv i en välvävd matta i ditt eller någon annans hem. Vi är som skrotsamlare i min familj. Går igång på gamla tapeter och gamla lakan, hehe... Förresten, kreatörer med miljövänligt återbruk som nisch låter ju bättre (fast det skulle vi ju aldrig komma på att kalla oss)!
'
'På mattan ligger lillans snyggaste leksaker och trycker, en trämyra och en träbil som hon älskar högt.
Mamma väver disktrasor i hellinne också. Det är många med mig som tycker att de är suveränt bra. Miljövänligt blir det ju också, en trasa kan hålla i flera år! Bara att slänga med i kulörtvätten. Och en bra present till sig själv eller någon annan - disktrasor behöver vi ju alla (dessvärre) och då kan det ju vara kul med en snygg sådan.
Hon gör dem i olika färgställningar och mönster som hon själv komponerar.
Finns att köpa på fina Hemslöjden i Umeå, som också säljer mina kort. Men disktrasorna kan också köpas direkt av mig eller mamma för minipriset 65 kr.
Nu var det färdigt med reklamen för idag, tack för att ni tittade:)
Fort var det gjort
Helena D Jonsson dukade upp en miniutställning i studion. Foto: Erica Dahlgren/SR
Jag är en erfarenhet rikare. Jätterik känner jag mig - det är nog inte alla som får chans att prata i radio under sin livstid. Men det fick jag. Och det var SÅ ROLIGT! Direktsändningsnerverna var på plats, man får bara en chans. Den laddade stämningen låg som en nerv i luften i hela inspelningsstudion och jag noterade den koncentrerade skärpan hos programledarna Emelie och Erica när de räknade ner: 45 sekunder kvar, 30 sekunder kvar, 15 sekunder kvar, NU...!
-
"Temat i dag är Andra hand i första hand.. (...) Vurmen för återanvändning verkar fortsätta. Handelssajten Blocket ska ha ökat sin annonsering med över 50 procent sedan 2010. (...) I dag möter du tapetkonstnären från Holmsund. Allt började med en rulle röd medaljontapet i Norsjö, sedan dess har hon skapat konst i vintagetapeter för kunder både i och utanför länet. Senare kommer Underbara Clara berätta vad som kommer synas i inredningen under 2012."
Bild: Erica Dahlgren/SR
Tiden gick så fort, så fort. Det var ju bara typ 4+3 minuter jag skulle vara med. Jag hade lätt kunna stanna kvar och orera ihjäl lyssnarna med mina argument för att köpa begagnat och mina teorier kring andrahandsvågen. Och berättelser om den ena tapeten efter den andra förstås. Kanske gjorde de klokt i att skicka ut mig! VIPS stod jag i foajén utanför själva studion och fick träffa en massa andra trevliga människor som jobbar på Sveriges Radio. Där fick jag sälja ett par tavlor till entusiastiska kvinnor, bland annat denna min favorit, så då blev ju allting ännu lite roligare=).
Tack SR för denna gång, det var hemskt trevligt att hälsa på!
Klicka här om du vill höra ljudklippen (2 stycken):
Fashion forward
är ett fint uttryck som används i modesåpan Project Runway på tv3 ibland. Ska erkänna att jag ser på det ibland. Kanske kommer lite inspiration till mina nya klädkort därifrån. Eller inte. Men Fashion Forward är ett så snyggt uttryck!
Inte bara vintagetapet utan även vintagepärlor i matchande gammelrosa!
Och så en ny turkos klänning, kort modell med rund hals.
Skulle vilja göra fler modeller liknande denna a-linjeformade.
Provade göra en byxa med polo också men det blev mindre lyckat så det får ni ingen bild på=).
Nu ska jag träna Funky Kidz-moves tills jag stupar, ty ikväll har vi instruktörer på Storsjöhallen workshop.
Morgonradio!
Jag ska vara med i radio! Det blir premiär för mig. Riktigt KUL!, men i direktsändning - ve och fasa! Ingen inskolning här inte. Pang på!
I morgon bitti, klockan 8.10 i svinottan, ska jag sitta i sändning och snacka loppis, vintage och berätta om min konst av vintagetapeter. Om jag nu inte får tunghäfta och sitter och stammar av ren och skär morgonchock. Vem vet, för jag är ganska morgonseg nu för tiden. Klockan 8.10 brukar jag vanligtvis sitta i morgonrock och rufsigt hår och försöka dricka kaffe med darriga händer och två små barn kramandes mina vinterbleka ben. I och för sig kanske jag kan ha morgonrock och rufsigt hår - det är ju inte TV jag ska vara med i. Kanske kan skippa Brun-utan-sol på benen också. Eller hur är det nu med webradio och webkameror?
Nå, hur hände det här då? Jo, jag blev uppringd av en programledare på P4 Västerbottens morgonprogram som berättade att de skulle ha tema loppis och vintage i sin sändning i morgon fredag. De hade hittat till min hemsida och blogg, blivit förtjusta och vill nu bjuda in mig som fredagsgäst. Och bara så ni vet - Clara Lidström, Underbara Clara herself, ska vara med i samma program. Via telefon, men ändå. Tjohooo, hej ljuva Clara! Ska vi samarbeta???
Har gjort några nya kort för att ta med mig till studion, de efterfrågade det. Visar mer sedan men här är ett par stycken.
Så imorgon ställer jag väckaren och börjar min dag på ett ovanligt sätt. Pirrigt men härligt!
Vill du läsa mer, följ länken nedan där jag omnämns som Tapetkonstnären från Holmsund, haha!
Och håll en tumme, tack...
Lycka i en ask
Jag har lärt mig en ny skill. (Tack fingerflinka Maria!) Att vika askar - oooh så ljuvligt avkopplande! Detta gör jag numera gärna och ofta och känner mig lycklig varje gång mina fingrar och min hjärna får samarbeta i detta hanterbara projekt med ganska vacker och hyfsat användbar avkomma. Storasyster W hjälper gärna till, hon har blivit riktigt flink själv minsann. Så här kan de se ut när vi gått loss på papper, snören och sidenband, pärlor och glitter:
Och man kan använda dem till sådant här, som presentask till en mormor som fyllt år.
Man kan också fylla en ask med hemmagjord kola, slå in i cellofan och ge bort när man går på middag. Många sådana har det blivit i jul. Eller förvara smycken eller smågrejs i sitt eget toaskåp. Inte dumt.
Jag testade en annan grej också, under ledning av Emma. Att vika presentpåsar, med botten och fina kanter och allt. Tack Evelina som stod för de vackra papperen! Titta så fina de blev!
Detta var innan jul så det blev juliga färger förstås.
Dessvärre har jag glömt hur man gjorde - min arma hjärna hade visst bara utrymme för en ny kunskap, ajajaj. Det får bli fler privatlektioner framöver.
Ha en skön söndag mina vänner!
Modeoraklet jag
Nåväl, jag har i veckan väckt liv i modedesignern i mig och ritat några nya klänningar för vinterfesten. I miniformat/kortformat, min (o)vana trogen:). Häng med på modevisning på retrotema nu, haha!
Till denna stilrena kreation med Kennedyskärning har jag använt en tuff orange tapet från 70-talet.
och i sidan dekorerat med en vit glitterblomma med strass i dess mitt.
Till denna vintriga klänning med liten ballongkjol har jag tagit en medaljongmönstrad vinyltapet från 60-talet ni säkert känner igen;)
Till denna chica dress användes en 50-talstapet med tidstrypiskt grafiskt mönster i grått och vitt.
Accessoarer i gulgrönt.
Här en romantisk långklänning av rosmönstrad 70-talstapet med beige botten. My god, I feel like Ingrid Schrewelius!
Smalt grönt sidenband med silverhjärta under bysten.
Och texten Till dig på kortet.
Här ses en kort romantisk klänning med samma mönster som ovan. Båtringning även här, snyggt på vinterbleka axlar.
Lägg märke till det gnistrande silversbälte och de rosa knapparna i dekolletaget.
Och till sist en röd klänning i samma modell
Svart sidenband med strass markerar midjan. Röda retroknappar ger en tuffsöt look. My god - JAG ÄR INGRID SCHREWELIUS!
Fjärilsyra
Nu blir det ljusare ute för varje dag som går och man börjar drömma om takdropp och fågelkvitter. I ateljén har vårlängtan kommit till uttryck genom lite fjärilskort. Fjärilarna har jag skurit ut med skalpell och monterat med strass och blingbling på olika bakgrund.
Som dessa i blått och silver, lite vintriga i färgerna ändå.
och dessa i svart och grått
och dessa gjorda av vintagetapet
Nu ska jag ut på fjärilsjakt! Hej då!
