Stolt

På Holmsunds Blommor laddar vi med tulpaner i mängd nu. Så här fint kan det se ut i kylen.
Jag har fått börja binda lite! Stolt som en tupp. Stolt över att jag kan och får sätta ihop lite egna buketter ibland, enkla varianter förstås, med handledning av de erfarna. Och stolt som en tjädertupp (?!) blev jag när jag gjort dessa buketter och en kund kom in och valde just en av dem.
Ovan ses en bukett med orangeröda tulpaner och ginst. Och nedan en med lila tulpaner, alstroemeria, ginst och blåbärsris. Vilken lycka och lyx det är med snittblommor! Och vilken lycka för mig att få lära mig lite av ett nytt yrke - som har med färg, form och hantverk att göra. Guld.
Ha en bra dag!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Min fågelunge

Förra veckan var vi på Öppet hus på skolan inför att femåringen ska börja förskoleklass till hösten. Jag drabbades av en liten kris. En separationskris tror jag, liknande den man gick igenom när man skulle lämna sitt barn på förskola efter att ha haft dem klistrad intill sig i dryga året. Huuuur skulle någon kunna ta hand om mitt barns alla behov, minns jag att jag tänkte då. Hur skulle det gå för henne, bland en massa andra barn som säkert skrek högre, okända pedagoger som hade fullt upp med dessa högst skrikande ungar och en gigantisk förskolegård där väl ingen vuxen kunde ha koll. Precis så känns det nu också. Hur ska det gå? Och varför i fridens namn får inte jaaag som kompetent moder handplocka såväl lärare, klasskamrater och fritidsledare till mitt barn, hallååå, full kontroll, all the way, naturligtvis?? Det är ju inte ens någon inhägnad på en skola. Tänk om hon bara GÅR UT!? Kan inte förstå hur hon kan ha blivit stor så snabbt. Och varför. Hmm. Hönsmorsa.
Femåringen själv verkar obekymrad. Bara peppad. Hon längtar! Det gjorde ju jag också när jag skulle få börja skolan. Så, det blir bra. Kasta dig ut i det fria, lilla fågelunge. Dina vingar bär! Mamma måste bara vänja sig vid tanken på att det är så. Har ju ett halvår på mig.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Sorg och sjukdom

Sorg och förluster drabbas vi alla av någon gång. I blomsteraffären där jag jobbar efterfrågas en hel del kondoleanskort, så jag har målat lite nytt som kan passa vid sorg, sjukdom, förluster. Ett exempel:
 
Det här är en vers som jag personligen tycker mycket om. Det kanske kan passa någon som behöver lite uppmuntran i mörkret...
Det här kortet passar till någon varm och generös person, versen är en favorit som fastnade när jag läste den någonstans. Säger mycket. Mer än om bokstavligt husrum.
Originalmålningen är ett somrigt sagolandskap som växte fram en av de kallaste dagarna förra veckan...
Ser rätt mysigt ut. Där skulle jag vilja bo.
Och så en tredje favorit. Kanske beror på lite motvind nu och då. Hrmpf.
Jag kommer att leverera korten ut i butik inom en snar framtid. Så länge kan du köpa dem hos mig, mejla helena.d.jonsson@gmail.com!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Jag vann!

Jag har råkat bli tidningskändis igen. Hjälp. Snart lurar nog paparazzis bakom min faluröda husknut och tar avslöjande bilder av mig i rufsigt hår och långfillingar! Nehej, det var visst ingen som vill köpa de bilderna. Inget intresse där, nej. Någon?
Båda gångerna har tidningarna ringt upp mig, så det är absolut inte så att jag VILL bli kändis.. Fast denna gång gjorde jag ju en insats, jag mms:ade in en bild jag tagit med mobilkameran samma dag. OM någon absolut vill ha min autograf så kan ni väl få det. Jag har övat på den ett helt liv.
 
Nåväl, nu ska jag komma till saken (Varning! här kommer lite odrägligt mitt-i-veckan-skryt från mig). Jag vann Totalt Umeås Veckans Bästa Bild. Det betyder alltså att någon annan är bäst nästa vecka...Men denna vecka var det jag! Och det var tydligen fler än jag som skickat in en bild! Här är den (igen):
Du som inte får tidningen kan läsa den här!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Familjefoto

Sedan vi fick vårt första barn för fem och ett halvt år, och ännu mer sedan vi fick nummer två för tre år sedan, har jag tänkt gå till en fotograf för att få några riktigt proffsiga bilder på våra underverk. Och sedan vi flyttade in i huset för drygt fem år sedan har jag haft en tanke om att framkalla svartvita fotografier av familjen och sätta in i några fina gamla ramar som jag fyndat på loppisar genom åren. NU! är det gjort. Oootroligt.
Efter sommaren gick vi till en fotograf, närmare bestämt Samuel Petterson (Picturelakefoto) som är sambo med min kompis Karin (Karins Konstgrepp). Samuel är jätteduktig och fick några riktigt fina bilder på barnen. Kolla in hans portfolio så hittar du ett par kända ansikten och massor med snygga bilder. 
Lilla S som var nyvaken och skeptisk mot den främmande mannen var inte på humör och grät de första 500 bilderna. Vacker ändå, förstås.
Alla försökte vi få lillan på gott humör men inget hjälpte. Vi svettades en aning. Men när katten kom fram blev det lite gladare miner.
Eftersom lillan nästan alltid är glad kändes det roligt när hon blev sitt vanliga jag och började leva rövare och skratta sitt härliga skratt rakt in i kameran. Phu.
Nu hänger fotografierna äntligen i vårt matrum. Tänk om bilderna blir kvar i sina ramar i hundra år till och våra barnbarnsbarn och deras avkomlingar tittar på oss och undrar och tycker; "Varför grät det lilla barnet"; "Kolla mammans fula örhängen"; "Titta kläderna, så fattiga de var"... Eller?!?
 
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Umeå i mitt hjärta

Nytt år, nya föresatser... För att börja någonstans har jag varit in till några återförsäljare i Umeå och fyllt på med nya vårkort. På Kii har jag gjort nya skyltar och snyggat till i lådan (som för övrigt kommer från House Doctor som gör såå mycket snyggt!)
Så här års är det väl inte bara jag som längtar hit;
Men vissa dagar i Västerbotten och Umeå vill jag inte vara någon annanstans. Dessa bilder tog jag med mobilkameran vid en promenad längs Umeälven förra veckan.
Vackert, visst! Att ta vara på det sköna i livet, glädjas åt det jag har och vara kärleksfull mot mina kära och mig själv får vara några av mina föresatser för 2013. Lycka till med dina!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Källan SPA

Ja, så var det nya året kommet. Det år som var avslutade jag och Mannen med att åka till Källan Spa i Åmliden, mellan Norsjö och Malå i Västerbottens inland. Vilken pärla! Mitt ute i skogen... 
Vi körde och körde, genom ett oerhört stilla, frostigt och fullkomligt bedårande vinterlandskap,
i princip utan bebyggelse och med en utemiljö som tagen ur en vacker saga. När vi steg ur bilen för att sträcka på benen Hörde man tystnaden (!) och kände pulsen gå ner.
Träden stod som troll och väntade längs vägen när vi kom fram.
Väl framme åt vi en god lunch för att sedan klä på oss allt vi hade, gå ut i skogen och kasta oss i de enorma snödrivorna. Man blir visst aldrig för gammal för att leka lite.
Passerade tjusiga vyer som denna (jag tror jag måste framkalla och rama in!)
Och den här
Sedan gick vi in och värmde oss på rummet, modernt och fint var det!
Och njöt av den här vackra utsikten från fönstret.
Så tog vi på oss badkläder för att gå ner i spa´t. Bubbel, bastu, ansiktsbehandling och massage väntade... Och en fika på det. En hyfsat bra dag, helt enkelt.
Efter goood middag i restaurangen, röding!, gav vi oss åter ut för att promenera i månskenet i den sagolika miljön utomhus. Alltså kolla bara, jag blev helt begeistrad!
Här blir tilll och med jag sugen på att ge mig ut i spåret!
Tack för en ljuvlig vistelse, Källan Spa. Ni förtjänar all reklam ni kan få.
 
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...